´

Kom just ut ur duschen. Det var riktigt skönt. Aa som sagt jag hatar dom där jävla överskrifterna med tanke på att jag är en sådan fantasi lös människa att det ändå bara blir dagens namn liksom, och man kan ju hoppas på att alla vet vad det är för dag idag. Annars borde man känna sig ganska borta. Men hur som helst så var det skola idag och vollyboll tunering. Vi behöver ju inte prata så mycket om den för jag har inte så mycket att säga om den eftersom det ändå inte gick så bra som förväntat. Men en sak måste jag bara måste säga eller föresten det är 2 saker. Den första är att jag tycker inte att folk som inte kan reglerna borde ställa upp som dommare, eftersom då får vi som spelar hålla koll på reglerna och då kan de bli så att det inte blir rättvist dömt. Men men vi spelade ju som sagt inte nån speciell match men haha jah jah bara bra för oss! Sen tycker jag att det är lite konstigt att alla svanis klasser är dåliga i vollyboll? De kan ju ändå inte bero på att vi har bara dåliga elever, det måste ju bero på att vi har en dålig lärare också! Fy vi borde ha bättre träningar...Sen har jag även fått reda på att jag har beundrare! Tummen upp för det! Kanske inte sånna som jag själv beundrar, hahah men det är ju ändå bra att får höra några komplimanger (och då syftar jag inte på det Ahmed, stavning? sa i gröndalshallen idag.) Jag venne men just nu är inte mitt självförtroende på topp. Inget är på topp just nu. Så då är det bra att få höra komplimanger´ibland, liksom spelar ingen större roll från vem visst blir man lite glader när någon speciell säger det. Men ändå. Hihi. Så lite glad vart man ju ändå. Hm, vet inte riktigt vad jag ska skriva nu. Så kanske dagt att avsluta inlägget? Eller nej! Skoja bara kom på en grej jag inte berättat. Jag var ju på konfirmation. Idag var det mycket snack om tunga saker. Som att livet har många motgångar. Och jag tror att just nu går jag igenom en av mitt livs största motgångar. Jag måste ju säga att jag inte ser fram emot nästa. Så jag tycket väl ändå att dagens tema var ganska jobbig, men samtidigt hade vi ju kul. Eller jag vet inte men på nått sätt går jag alltid där ifrån med ett leende på läpparna. Men som alla andra gånger var det tungt att tända ljus. Tobias finaste älskade saknade Bejeryd, vad kan jag mer säga än att jag älskar dig. Nu när tåren rinner ner för min kind är det kanske ändå dags att säga god natt alla