´

oh yes, sätter på det där som folk kallar careface. Det där som får en att gå utan att kolla sig för. Javisst. Ska inte bry mig mer. Eller inte om det här eller dig iaf. Förlåt. Waste of time i know. Men nu har jag insett att det är lika bra att jag går min väg. Nununu. Innan det är alldeles försent. Innan vi sårar varann allt för mycket. Så sätter på mig mitt careface och går min väg. Ska bara le och skratta vara trevlig mot alla. Leva upp till mina mål. Glömma allt som får en att stanna upp för ett ögon blick.

För trots allt är det bara 

femhundra tjugo fem tusen sexhundra min på ett år. Vem vet, vilken minut som helst kan allt vara slut. Over. Så inte tänker jag slösa fler minuter på att sitta och fundera hur framtiden ska bli, hur jag ska klara nuet. Vad som hände igår. Vad jag gjorde för fel vad jag kommer göra för fel. Vad du gjorde, hur du kommer vara. Det skiter sig det samma, varje minut för sig. Låta klockan ticka och känna leendet på läpparna och vara precis den jag vill vara. Och verkligen inte ta någon skit.

Resten av minuterna av det här året ska jag leva upp till mina mål.


old pic, old me...